Allmänningar är inte bara offentliga tjänster

I såväl Uppropet för gemensam välfärd som i övrigt debatt tenderar den gemensamma välfärden att likställas med sånt som administreras av stat och kommun. Det är, tycker jag, ett väldigt snävt sätt att se på det. I den gemensamma välfärden ingår allt som vi skulle kunna kalla för allmänningar, dvs det vi har gemensamt och kan utnyttja utan att köpa oss in.
Där finns luft och vatten, där finns gatan, där finns kulturarvet, där finns offentligheten, där finns naturen, där finns språket. På alla inkräktar privatintressen, till följd av det s.k. Washingtonsamförståndet, eller den gällande överordnade strategin för att uppnå en krisfri kapitalism genom att avskaffa alla mänskliga relationer med undantag för marknaden.
Om detta skriver vi i Alternativ Stads häfte Kampen om allmänningarna, som kan beställas för 40 kr plus porto på adress alt-stad@algonet.se eller via http://www.algonet.se/~alt-stad/bokomAllm.htm där också inledningskapitlet kan läsas.
Men varför är det så viktigt att försvara allmänningarna?
I den allmmänna debatten pekar man på hur privatisering av t.ex. sjukvård eller barnomsorg leder till att mindre bemedlade stöts ut och de välbärgade får en möjlighet att lägga beslag på mer än sin rimliga andel. Och visst, det är ett viktigt skäl att behålla en allmänning. På en sådan kan man tillämpa andra regler än privategendomens och ge lika utrymme åt alla. Men det finns flera skäl.
De tre möjliga fördelningsmekanismerna har nämligen var och en sina fördelar och nackdelar.

De tre fördelningsmekanismerna är marknad, omfördelning och ömsesidighet. Dessa tre kan inte helt självklart reduceras till privat eller allmänning, men lite förenklat kan vi ändå säga att marknad hör ihop med privatisering och omfördelning och ömsesidighet med allmänning.
Ömsesidighet är när vi ger och tar av varandra för att vi svarar på varandras behov och/eller responderar på en kulturell eller social situation, t.ex. ställer upp för en arbetskamrat eller en vän som behöver hjälp. Vi gör det inte för att vi förväntar oss att få betalt, utan för att vårt anseende fordrar det, både i egna ögon och andras. Fördelen med detta är att det går att anpassa sig exakt till behovet eller situationen utan någon onödig byråkrati, nackdelen att det bara fungerar när alla ställer upp, vilket kräver någon sorts gemensam kultur eller samhälle.
Omfördelning är när resurser samlas ihop av en central instans som sen sprider dessa till alla utifrån någon sorts gemensamt bestämda kriterier. Fördelen med detta är att vi gemensamt kan slå fast vad var och en har rätt till, nackdelen är att de som utför själva uppsamlingsuppgiften har stora möjligheter att korrumpera sig själva och bygga upp en ojust maktposition.
Marknad är när vi byter varor och tjänster mot likvärdigheter, ofta med pengar som bytesmedel. Fördelen med detta är att det är väldigt smidigt och kräver ett minimum av sociala relationer. Nackdelarna är åtminstone två.
En är just själva utbytbarheten. Det är lätt hänt att sånt byts bort som är nödvändigt för att samhället eller naturen ska överleva, som när självhushållsbönder i Amazonas vräks för att boskapsfarmer tjänar mer på att sälja biff till USA och Västeuropa. Det är också lätt hänt att det uppstår vad vi kallar korruption eller prostitution, dvs att grundvalarna för det mellan­mänskliga förtroendet byts bort för pengar.
En annan är att marknaden ingalunda är fri från maktpositioner. Den som kan byta utifrån ett monopol (ofta behövs bara en marginellt starkare monopolställning än motpartens) kan lätt byta mindre mot mer och skaffa sig ett ännu starkare monopol. Och så vidare ända till Microsoft. Maktpositioner finns förvisso både inom omfördelningen och inom ömsesidigheten. Men typiskt för marknaden är att privilegierna inom marknaden är så rigida. De är inte bara positioner i allmänhet utan de försvaras juridiskt genom att kallas ”äganderätt”, medan maktpositioner inom omfördelnig och ömsesidighet kan motverkas genom att de som är i underläge kan gå samman och hävda sig politiskt.

Den här typen av diskussion behöver föras mer allmänt, tycker jag. Den förs till en del utomlands, t.ex. på webbtidningen The Commoner, http://www.commoner.org.uk/, eller på portalen On the commons, http://www.onthecommons.org. Men den behöver föras också på svenska.

Jan Wiklund

Rådslag för rättvisa och gemensam välfärd

I våras startades i Skåne ett upprop för gemensam välfärd mot privatiseringspolitiken och nedskärningarna. Söndagen den 28 november inbjöd Attac, SEKO Skåne, SEKO Stockholm, Miljöförbundet Jordens Vänner, ABF Stockholm och Synskadades Riksförbund alla personer och organisationer som stött uppropet till ett rådslag i Stockholm för att diskutera hur man skulle gå vidare. Mötet innehöll också flera presentationerfrån människor som hade erfarenhet av att bekämpa privatiseringarna, Gith Andersson från ATTAC i Norrköping där man har Sveriges enda privatiserade vattenverk, Elin Sundberg från Sjukvården inte till Salu i Göteborg och speciellt inbjuden var också Asbjörrn Wahl från Aksjonen For Velferdstaten i Norge. Även Tomas Abrahamson från fackföreningen SEKO och Urban Fernqvist från Synskadades riksförbund talade.

Kontentan av diskussionen blev ett fortsatt arbete med uppropet och en allmän uppmaning till flera gärna lokala initiativ. Man diskuterade också hitta nya frågor att samarbeta om utan att för den skull omedelbart ge samarbetet en organisatoriskt fastare form. Behovet av lätt tillgänglig kunskap om privatiserings- och välfärdsfrågorna påtalades allmänt.

En artikel med utförligare rapport om vad som sades på mötet finns i senaste numret av veckotidningen Flamman under följande länk http://www.flamman.se/inrikes.php?id=1870

Även veckotidningen Internationalen har skrivit om mötet http://www.internationalen.se, i nr 49, se bibliotek eller försäljningsställen för detta nummer.

Dokumentationen av konferensen med föredrag etc kommer att läggas upp på ATTAC:s hemsida på http://www.attac.se/index.php?sc=340,1471

Mer om Sjukvården inte till Salu http://www.sits.biz och For Velfedsstaten http://www.velferdsstaten.no/

För den som vill ha mer information och delta i arbetet med att sprida uppropet mm finns en särskild e-postlista. För att gå med, skicka ett tomt meddelande till gemensam_valfard-subscribe@yahoogroups.com

testing